cowgirlsdontcry.blogg.se

Välkommen till min lilla blogg! Här kommer du få läsa om allt mellan himmel å jord, mitt liv som servitris, drömmen om western, livet som häst och hundälskare, hur det är att leva med en kronisk sjukdom och allt där i mellan Ha en trevlig läsning =)

26 augusti

Publicerad 2014-08-26 22:35:22 i Allmänt,

God kväll alla kära!


Dagarna går fort och haft fullt upp som vanligt 😝

Igår på morgonen så började dagen med en djurkommunikatör som skulle läsa av Skrutten. Hade en djurkommunikatör till Nelly innan jag avlivade henne men då var hon ute hos mig i stallet, men detta gjorde över att hon fick bild på honom och först ska jag vara ärlig att jag var skeptisk men sen släppte de och tycker hon träffade klockrent på alla punkter. 

Allt orkar jag inte skriva så lite sammanfattning får ni:
"Han känns avig när jag säger hela namnet. Antar att han kallas för något kortare!
Han säger helt plötsligt att människor fokuserar mycket på hans framben, tittar på hur han lyfter dem osv. Han vill veta vad han ska prata om (han känns väldigt lojal och vill veta vad som är okej att prata om). Han känns genast gladare ut när jag kallar honom Skrutten. Han tycker träning är roligt och när han förstår vad han ska göra så är han jätte duktig. 
Han gillar uteritter och gärna med sällskap som inte är för stressat. Han visar dock att han har stannat och vägrat gå och som har berott på ljud han inte känner igen. Känns som om han har svårt att ta intiativ och vill gärna följa din vilja. Han gillar att bära människan och göra saker ihop. Bettet låter i munnen på honom och det tycker han är roligt. Han vill gärna ha benskydd fram under träning visar han. Han fungerar bättre med en människa. Lättare att lyssna på bara en människa signaler och alla har olika signaler. Väldigt känslig för tryck. Tycker väldig mycket om matte men det är något oss emellan som är en spärr för känslorna. Rädsla av att förlora varann gör att man inte visare känslorna fullt ut. Men får inte fram om de är ifrån din sida, hästens sida eller bådas. Han menar bara att något gör att han inte kan visa/känna allt han känner."

Väldigt spännande var det!

Sen efter de va de dags för jobb. Jobbade till två sen ledig kvällen så morfar hämtade mig. Åkte förbi Hööks på vägen hem, köpte ridskor, ROSA benskydd och pälsglans ☺️ 

Väl hemma så blev de kaffe och macka.
Bytte om och begav mig ut till stallet där jag möttes av nyfikna pållar vid staketet. Tog in Skrutten, flätade om hans svans och gosade extra mycket innan de var dags för ett ridpass.
Skötte sig kanon, tränar mycket på neckreining nu och de blir bättre å bättre för varje dag. Lyssnar väldigt bra på vikten och skänklarna. Riktigt skönt! Tränade även galoppfattningar i båda varven med innan han fick skrittas av ☺️❤️


Inne igen så blev de lite kaffe innan vi körde hem mig. 

Väl hemma så blev de några lökringar och filmen "cowboys dont cry" riktigt bra men väldigt sorglig så någon tår då och då kom men men är man människa med hjärta så är man 😘

Idag skulle djurkommunikatören läst av bernie men han var inte alls samarbetsvillig så det hon fick fram på morgonen var:
"Han känns kunglig med väldigt stort självförtroende. Känns som en genomgo men bestämd. Han har så mycket att hålla ordning på och det ger oro när han inte kan de. Aggressiv är han när han vill prata med stora bokstäver och blir hörd."

Det lilla bara så hon ville ge honom någon timmes paus och försöka få kontakt med honom igen. 

Jobbade i alla fall bara till två idag med, Hilda tog kvällen så mamma hämtade mig. Åkte och hämtade barnen på skolan, vidare hem och började att steka pannkakor innan dem skulle till bågskytte. Under tiden pannkakorna stektes så fick djurkommunikatören kontakt med Bernie igen. Denna gången fick hon fram detta:
"Jag får in att han är mycket frustrerad. Något har hänt med honom men känslan är att de inte var hos dig utan tidigare eller att någon har gjort något mot honom utan din vetskap. Gjort honom väldigt illa, ganska ordentligt. Den snabba bilden han visar mig och gjort de flera gånger är svårt att tyda. Att han snabbt visar på att han har svårt för minnen, ångestblandat. Det är intill hans huvud det sker, han hinner inte uppfatta vad det är som sker. Jag ser hans högra sida vis huvudet, någon står snett framför och någon snett bakom men han ser inte riktigt, troligen skygglappar på. Sedan dånar det i hela huvudet och sen blir allt svart för honom."

Vi ska ge honom någon dags vila sen ta upp mer men lite mer om tryggheten osv. Men att få höra detta får en att rysa av obehag och tårarna tränger fram. Hjärtat gör ont att någon har gjort honom så illa. Inte alls konstigt att han inte litar på människor. Hemska jävla hästmänniskor rent ut sagt. Alldeles för många hästmänniskor bara ser pengar i hästarna och skiter rent ut sagt i hur dem mår.
Men nu har han de bra och får bara vara 💞💞





Under tiden dem åkte till bågskytten så tog jag in fina Skrutten, flätade återigen om hans svans då han alltid lyckas slita upp allt och får de och se ut som en stor klump. Idag tog vi oss en kvällspromenad istället för ridning. Så skönt att bara kunna vara utan några krav eller mål ☺️ Älskade häst 💞



Väl inne i huset igen så rensade jag kantarellerna vi plockade i söndags och mamma tog hand om karl johan svampen istället.

Stekte upp de och åt kantarellmackor och drack kaffe innan jag åkte hemåt till Växjö igen. Bara två dagars jobb kvar sen ledig i helgen och då flyttat jag hem igen 😍


Imorgon jobbar jag heldag, under min rast ska jag träffa min älskade och saknade syster yster och troligen min systerson med 😍❤️
Äntligen!

Ha en fortsatt bra vecka! 




Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Sanna Anerland

Välkommen till min lilla blogg! Här kommer du få läsa om allt mellan himmel å jord, mitt liv som servitris, drömmen om western, livet som häst och hundälskare, hur det är att leva med en kronisk sjukdom och allt där i mellan. Ha en trevlig läsning =)

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela